Konstgrafiken på nya vägar – Tjörnedala konsthall, Baskemölla

Vart är grafiken på väg? De traditionella gränserna tänjs och omdefinitioner väntar på att formuleras. De har stått i farstun länge även om det blev tystare ett tag efter uppgången på 1970–1980-talen.

Märit Aronsson-Towler, omsluten av landskapet, Bokskulptur av träsnitt på bomullspapper 2024

Megan Adie, Sonnets, elegies and odes. Artists book med letterpress, cyanotyp, relief- och digitalt tryck, 2023.

Jag får napp i dessa tankar när jag besöker Tjörnedala konsthall i Baskemölla på Österlen utanför Simrishamn. Här vidgas grafikens konventionella gränser. Bildskapandet bygger på upplevelser av rumsliga och tonala upplevelser. Landskap, musik, texter och skrivande flätas samman – som det faktiskt så ofta sker i livets kreativa flöden. Men glädjande nog finns här ett stort intresse för själva det grafiska hantverket, teknikvalet, liksom kombinationerna av gamla och moderna lösningar, valet av papperskvaliteter, viljan att lämna det tvådimensionella och ta plats i rummet. Att avstå från upprepningen i form av en upplaga förefaller numera vara ett grafikerns stolthetstecken, monotypier och sammanfogade rumsliga tryck förvandlas till delar av en performance och delar av rumsliga föreställningar.

Märit Aronsson-Towler, Secret Messages, Artist book, risografi.

Lina Nordenström, SOL – när frågan väl är ställd, boktryck

Megan Adie, Märit Aronsson-Towler och Lina Nordenström – alla tre i Tjörnedalas utställning Språkspel tänjer gränserna och söker hybridformer, nya lösningar. Samtidigt njuter jag av det professionella hantverket. Den djärva hanteringen av tryckt handskrift, sammanfogad med blindtryck och elegant upphängd i rummet – likt en orm, hos Märit Aronsson-Towler. Eller hennes vackra landskapsfantasier som omfamnar sig själva. Utnyttjandet av den gamla japanska träsnittstekniken, tryckt med luminösa transparenta färger på fiberlätt papper som tycks andas medan jag tittar på dem – det är Megan Adies artists books. I ett nästa steg förvandlas de till meditativa videoverk där bokstäverna tycks ljuda, försiktigt och med utrymme för inlevelse. Hos Lina Nordenström dansar bokstäverna frejdigt och humoristiskt, de skapar egna världar utan semantisk logik. Ett boktryck som stiger fram under ögonlocken när en slagit igen en bok.

Grafik som konstart har länge betraktats genom de traditionellt krävande tekniker och processer som förarbetet innebär. Själva bildskapandet kom gärna i andra hand. Hantverksarbetet med att tillverka underlaget, tryckproceduren och inte sällan ett samarbete kring tryckningen intog konnässörernas främsta intresse. Reproducerandet av en unik, förlaga, en matrix har varit en hörnsten för vad grafik är: det mångfaldigande originalet.

Sirkku Ketola, Vitãlis, grafikinstallation

Nyss hemkommen från Finland – också där, i Åbos konsthall, såg jag en imponerande grafikutställning som följer de nya spåren i grafik som konstart. Sirkku Ketolas Vitãlis: en rumslig installation med handtryckta ornament på pappersrullar som tar plats i rummet. De hänger rytmiskt böljande från taket eller sträcker sig utsträckta längs väggarna och berättar om omvälvande ljusupplevelser främst från Benin. Vibrerande röda och gula färger, ovala former med upprepningens magi både visuellt och i arbetsprocessens spår där det hantverksmässiga och det digitala kombineras. Med performativt inslag när installationen aktiveras för stunden.