Vårdmiljöns utformning har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Forskningen idag tar fram evidensbaserade resultat som ger argument för satsning på estetiskt och konstnärligt gestaltade miljöer som främjar både vårdpersonal och patienter.

Av dålig konst får man cancer, läste jag i en tidning för en tid sedan.

Felskrivningen med ett extra ”n” i ordet kost, innehöll en stor sanning: insikten att den offentliga miljön har makt över oss. Är den estetiskt genomarbetad, får den oss att växa och må väl. Eftersatt, gör den oss förvirrade och vilsna.

Vi vet numera att sjukhusens utseende inte bara är, det gör bevisligen något med oss. Vårdmiljön är performativ: den estetiska gestaltningen stöttar hälsa och medicinsk behandling. Den är som visuella vitaminer för hälsan. Skönhetsupplevelser håller oss friska och skjuter åldrandet framåt i tiden. Om detta finns idag en konsensus med anor från både grekisk tid och samtida hjärnforskning.

Forskningsresultat pekar på att hjärnan långt upp i åren stärks av stimuli från kultur- och konstupplevelser. De påskyndar hjärnbarkens tillväxt, påverkar oss psykologiskt, neurologiskt och immunologiskt. Att delta i kulturevenemang ökar motståndskraften mot cancer, infektioner och autoimmuna sjukdomar. De minskar även risken för depression och sänker stresshormonnivåerna. Inte minst leder de genom reflektion till en känsla av sammanhang, över livets mening och innehåll.

Konst, arkitektur och design har även en identitetsstärkande verkan. I sjukvård talar vi gärna om värdegrund. Värden vi skattar högt kommer till uttryck när vi formar vår omgivning. Estetiska val markerar hur vi vill bli uppfattade av dem som kommer oss till mötes, besökare, patienter, medarbetare, samarbetspartners eller forskarkollegor.

I grunden speglar våra offentliga miljöer den rådande synen på människan i ett samhälle. De är uttryck för ideologiska och politiska val om hur människor ska vara. I vården strävar vi främst efter att med arkitekturens, konstens och designens hjälp stötta läkeprocessen.

Hur vår fysiska omgivning ser ut gör därför skillnad. Som patienter är vi extra utsatta. Former, färger, ljus, fönsterutsikter och visuellt ordnade sammanhang i entréer och korridorer ger i sig själva information om verksamheten i stort. Visuella signaler som möter oss när vi anländer till sjukhuset tränger förbi hjärnans rationella centra och lämnar spår som påverkar mottagligheten för behandlingar och läkeprocess.

En vårdbyggnad har en ungefärlig livslängd på fyrtio år. De anläggningar som i Sverige växte fram under 1960 – 1970-talen förnyas nu i rask takt. Vårdmiljön är rationell, högteknologisk, har stora krav på säkerhet och effektivitet. Men den möts av människor i skört tillstånd och obalans. Med professionalism kan vårdens krav på förutsägbarhet kontra osäkerhet hanteras.

Att ”osäkra invanda begrepp och föreställningar” är ett värdeomdöme på kulturområdet. Konsten för in en förmildrande helhetssyn i sjukvården där omvårdnad och medicinsk vård förenas kring människan. Insikten om sambandet mellan miljöns estetiska utformning och kvalitativa, kvantitativa resultat samt nöjdhetsindex ger starkt stöd för att satsa på konstnärlig gestaltning.

Läkekonst är ett vackert begrepp med rötter hos Hippokrates som levde under 300-talet före Kristus. Ordet visar på sambandet mellan medicin och konst, mellan människans fysiska och mentala hälsa.